Annons:
Etikettallmänt-övrigt
Läst 5045 ggr
[SvenA]
2010-09-20 17:27

Valfriheten är inte valfriheten

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Man talar sig i dagsläget varm för valfriheten i alla sammanhang och man inkluderar den kommunala självstyrelsen i denna valfrihet vilket ger faktisk ofrihet för väldigt många

I den kommunala självstyrelsen ingår det en del olika lagar för att garantera medborgarna vissa grundläggande rättigheter men problemet är att dom flesta av dom lagar som ska garantera oss medborgare visst stöd och hjälp i vissa situationer bara är ramlagar vilket innebär att det sedan är upp till dom olika kommunerna att fylla dessa ramlagar som garaterar medborgarna en viss form av trygghet.

Felet med detta system är att detta skapar en stor orättvisa i den sociala omsorgen för medboorgarna som behöver hjälp och stöd i vissa situationer man får olika mycket hjälp och hjälp med olika saker helt beroende på i vilken kommun man bor i så det finns ingen som helst rättsäkerhet för personer med stora funktionshinder man måst i dag veta i vilken kommun man ska växa upp i och man måste i förväg välja kommun innan man får ett funktionshinder för när man har fåt ett större funktionshinder så har man inte rätt att flytta dit man vill för det är till den kommun som man vill flytta till som bestämmer om man får flytta in där och det är den kommunen man bor i som då ska betala för den hjälp som man har behov av på grund av sitt funktionshinder

Tar man färdtjänsten som är en kommunal angelägenhet så är reglerna för att kunna resa helt olika i hela landet och även taxeavgifterna är helt olika likaså antalet resor man får göra .När det gäller taxorna för färdtjänsten så skiljer det väldigt mycket i hela landet i vissa kommuner så betalar man samma avgift som alla andra som reser med den ordinarie koollektivtrafiken och i andra kommuner så får man betala 1,5 gånger mer än andra som reser med kollektivtrafikenoch i ytterliggare andra kommuner så får man betala20 procent av taxameterbelolppet

När det gäller tekniska hjälpmedel som är en landstingskommunal angelägenhet så skiljer det även där väldigt stort på grund av avrt man bor i landet i vissa landsting så får man låna en talboksläsare som blind och i cissa landsting så får man betala för den själv detsammma gäller för rullatorer även för rullstolar så finns det helt olika regler i dom flesta landstingen

När det gäller personlig omvårdna så är det även där stora skillnader beroende på vart man bor i landet i vissa komuner så får man själv bestämma vilka som ska komma in i ens bostad och hjälpa till med det man behöver det jkan vara allt från hjälp med toalettbesökoch dusch till att laga mat och påklädning och allt annat som behöver göras i ett hem som am själv inte klarar av att göra på grund av sitt funktionshinder .

I vissa kommuner där man inte har något som helst inflytande över vilka som ska hjälpa till med ens personliga behov så kan det bli upp till 40 olika personer i veckan som ska komma in i ens hem för att man ska kunna få leva ett eget liv

När det gäller hjälpbehov av mera personlig karaktär så måste man få kuna bestämma mera självsom ramlagarna talar om att man ska ha rätt till

Som det är i dag så får vi inte själva avgöra våra hjälpbehov det är kommunernas biståndsbedömmare som avgör det åt oss dom avgör helt också hur nycket hjälp vi behöver och när vi behöver hjälpen vi är helt livgivna åt kommunernas biståndsbedömmmare och deras högst personliga tyckanden förpolitikerna har avsagt sig all makt till tjänstemannakåren så det är i praktiken tjänstemänen som styr våra kommuner

Har man vbehov av stöd och hjälp abv kommunen och inte får den hjälpen så måste man som kommuninvånaregå till förvaltningsdomstolen för att få sin sak prövad där men för det mesta så går förvaltningsdomstolerna helt på vad kommunerna säger det är ytterst sällan den enskilde kommuninvånaren får rätt gentemot kommunerna

Det är som så att förvaltningsdomstolen består av en rådman och flera politiker som ska döma i målen och detta är det som gör att man sällan får rätt i domstolen och då måste man överklaga till högre instans som är kammarätten och detta tar en väldigt lång tid innan man får besked om man har rätt till den hjälp som man anser sig behöva och det tar väldigt på en person att behöva gå och vänta på om man ska få den hjälp som man behöver för att kunna få leva ett drägligt liv det kan ta upp till flera år innan alla instanser har sagt sitt

Vi som har funktionshinder som gör oss beroende av kommunernas välvilja har ingen valfrihet som är så viktig i dagens samhälle så valfriheten gäller inte oss

Föer att vi ska få ta del av valfriheten så måste vi se till att vi syns och hörs mera ute i samhället och vi måste på allvar ta upp kampen för våra mänskliga rättigheter så ala måste engagera sig för att vi ska få ett samhälle för alla även för oss med funktionshinder

Annons:
[SvenA]
2010-09-21 22:53
#1

Vi kan inte heller själva välja vart vi vill handla på grund av otillgängliga affärer

Upp till toppen
Annons: