Så här står det i Svenska Wikipedia (2012-02-07):

"En patientförening eller patientorganisation är en förening som samlar människor med samma sjukdom, eller liknande sjukdomar. En patientförening har ofta ett tudelat syfte, där den ena delen är att bedriva social och medlemsstödjande verksamhet. Genom föreningen kan medlemmarna stötta och hjälpa varandra att hantera sin sjukdom, och de konsekvenser denna får för deras dagliga liv. Patientföreningar försöker också ofta ta tillvara sina medlemmars politiska intressen, särskilt vad gäller sjukvården, samt främja medicinsk forskning som kan vara till gagn för den egna patientgruppen."

Då kan man fråga sig om de verkligen behövs eller om man kastar medlemsavgiften i sjön, som det så vackert heter. Jag säger att de behövs.

Visst man kan, som sjuk samt som anhörig, vända sig till läkaren om man får tag på denne eller varför inte till avdelningen där man kanske legat och fått sin diagnos. Ja om de nu har tid att svara och dessutom har de ju ofta andra sjukdomsfall att ta hand om. Har sjukdomen som du är drabbad av en patientförening så får du kontakt med en människa som själv är drabbad av sjukdomen eller så får du kontakt med någon som står sjukdomen nära. Du får alltså kontakt med någon som verkligen vet hur det känns att bli drabbad och som därmed har förståelse för dig och dina problem angående sjukdomen.

Ta mig själv som exempel när jag blev sjuk. Jag hamnade i ingen mans land och hade ingen att prata med och som kunde min sjukdom riktigt. Det är en udda sjukdom och det finns en mottagning för den i mitt län. Jag fick diagnosen tidigt på sommaren. När jag sedan skulle få kontakt med mottagningen hade de semesterstängt. Där stod jag med mina frågor och oro. Tänk om min sjukdom då hade en riktig patientförening som jag kunde ta kontakt med. Nu finns det en sådan för min sjukdom.