Annons:
Etikettbemötanden
Läst 1052 ggr
[SvenA]
12/15/09, 9:23 PM

Konventionsevangeliet

av Britt Artursson

Och det hände sig vid den tiden att från Förenta Nationerna utgick ett påbud att hela världen fått en ny konvention. Det var konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Den kom då Fredrik Reinfeldt var statsminister i Sverige. Varje stat tog konventionen hem till sig för att ratificera den. Så gjorde även Sverige och eftersom vi är en god stat tyckte regeringen att det inte var några problem med ratificeringen och efterlevnaden. Så hoppades också handikapprörelsen.

Så hände det sig att när tiden var inne skrevs dokumentet på och började gälla. Så läste man den och lade den på en hylla, ty det fanns viktigare saker för regeringen att göra.

I samma land voro några synskadade i färd med att arbeta för tillgänglighet. Då stod det plötsligt klart för dem, och glädjen kringstrålade dem, att de också är medborgare med mänskliga rättigheter, och de blevo mycket förtjusta.

Men något sade dem: "varen icke förtjusta. Se, det har visserligen bådats eder en stor glädje som skall vederfaras alla funktionsnedsatta. Ty denna konvention ger er rätten att leva som alla andra."

Och detta betyder att: Ni har rätt till ledsagning efter behov, kostnadsfri postläsning och läsbar information.

Och i detsamma sågs tillsammans med de blinda en hel härskara halta och lytta som lovsjöng konventionen och sade:

Vi har rätt till arbete, en meningsfull fritid och ett oproblematiskt resande.

När så handikapprörelsen diskuterat målen och fortsatte arbetet på olika håll sade de synskadade till varandra:

Låt oss nu gå till våra kommuner och se vad som där har skett av det som staten har kungjort för oss.

"och de skyndade åstad dit och funno att det fanns mycket kvar att göra. Och när de sett detta gingo de till politikerna och talade om vad de blivit lovade och alla som hörde detta förundrade sej över vad de fick höra.

Men politikerna gömde allt som blivit sagt, bakom ursäkten. Det gäller bara i skälig omfattning. Och så har vi ju inga pengar.

Och de synskadade vände tillbaka till sina led, och berättade vad de hade fått höra och se. Det var alldeles så som de hade befarat.

Tiden då alla enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade har snart gått till ända, och kommunerna börjar förstå att det är bråttom. Men se, om vi alla förenar våra krafter och sätter upp nya mål att sträva mot, kanske det ändå skulle kunna ske så som det blivit sagt då konventionen skapades, hos FN.

Annons:
Upp till toppen
Annons: