#0: Hemskt att det är så!
Själv har jag inte varit med om sådana kommentarer. Är nog för jag är ganska kaxig och spydig med ett stort ordförråd där det inte finns trevliga saker i.😉

Jag skulle ju slänga tillbaka och skratta med dom. Låtsas att det är kul för då kan dom sluta.
Är väldigt svårretad så är lite svårt att förstå för mig.

Har ju tänkt mycket på detta för att kunna förbereda mig.

Kommer nog på mer svårt,ta hand om dig!

Jag börjar koka bara jag läser det. Fy farao säger jag bara. Blev också mobbad genom hela skolgången, och visst det hade inget med syn att göra, men usch vad jag fortfarande blir triggad. När jag precis hade blivit av med kryckorna efter att ha brutit foten fick jag ändå ta det lugnt, såklart. Minns att jag satt på en bänk och väntade på bussen när det kom ett gäng ungdomar. "Haha," sa ena, "är du så fet att du inte kan stå upp ens i fem minuter eller?!" Alla omkring började såklart skratta för höhö gud vad roligt att hoppa på en överviktig tjej som sitter ner istället för att stå.

Då rev jag som tur var ifrån som fan och sa att jag hade gått på kryckor bara några dagar innan och jag hade haft en bruten fot och jag må vara fet men jag är åtminstone inte lika barnslig och otrevlig som den jävla skitungen.

Då blev det pinsamt och killen blev alldeles röd medan de andra istället skrattade åt honom. Förutom en av tjejerna som faktiskt såg skamsen ut och bad om ursäkt.

Men jag förstår din sits. Det är inte så jäkla lätt. Visst, det låter lockande att typ sticka en pinne i hjulet på honom så han står på huvudet med cykeln, men det löser ju inget heller. Önskar jag hade bra tips men det har jag tyvärr inte. Däremot förstår jag dina starka känslor kring det hela.

#1: Bra att du är hårdhudad och hoppas du slipper såna här möten.

#2: Men vad ända in i glödheta?! (mest censurerade versionen jag kan få ner i text) Hade jag stått vid den där busshållplatsen hade vi kunnat riva i kör där.
Jag tål inte att se på när folk beter sig så, åh morr! 🤬
(Du skulle hört mig när ett gäng jävlades med ett äldre par och deras hund inne i stan och ingen runt omkring brydde sig. Jag brydde mig vilket nog halva city kunde höra…)

Bra gjort av dig att ge svar på tal så där. 😈 Cred till tjejen som visade lite ryggrad och bad om ursäkt. Hoppas iaf hon fick sig en tankeställare.

Jag har ett par svar på tal i lager nu inför nästa möte med "mina" idioter, bara jag kan komma ihåg det där och då sen. Att stå upp för andra gör jag utan att blinak men att stå upp för sig själv är en annan femma. 😞

#0: Fy vad sjukt att trakassera någon som knappt kan se!! Utnyttja någon som pga det handikappet är "hjälplös" och har svårt att både fly undan och försvara sig/slå tillbaks! Jag menar inte att du är hjälplös såklart. Det var mer ett uttryck för att ge sig på någon med ett såpass kraftigt synfel som du har, men det tror jag du förstod! 🙂 Tvi för att ge sig på någon som har ett handikapp och därmed är ett "lätt offer"! Det är förstås lika vidrigt vem man än ger sig på, men speciellt när personen ifråga är nästan blind eller nåt annat som gör att den är i underläge! (Att det i stort sett alltid är ett helt gäng som ger sig på en ensam person… Det är inte bara fegt, utan grymt, uträknande och inte-nån-slump-alls! En del tror att det "bara råkar bli så", men det är inte bara i enstaka fall, utan mer regel än undantag; det är utstuderad och planlagd mobbning!) Jag skiter i om mobbare är för unga för att straffas, eller som en del säger: "för unga för att veta vad de gör". Man måste ta djävulen ur dem redan som unga, ursäkta språket men jag tror det krävs att de får veta att de lever. Så de inte tror att det är normalt och fortsätter detta mobbning-beteende som vuxna.

Iallafall, tillbaka till dig: det de sysslar med är en form av trakasserier som du kan polisanmäla! Tveka inte att göra det om du upplever det som trakasserier! Vet inte hur gamla uslingarna är, men även om de inte är straffmyndiga så blir det konsekvenser för dem! Som samtal med föräldrar, rapportering, förmodligen blir Soc inblandade också.

Som försvar och istället för att "markera" genom att fälla krokben eller punktera däcket på cykeln eller vad det nu stod.. jag skulle överväga att skaffa en burk pepparspray. Visserligen är det inte lagligt, men nu är det du som är utsatt och behöver skydda dig. Kan tänka mig att det görs ett undantag för dig som är nästan blind vad gäller pepparsprayen! Om nu de fegisarna skvallrar om du använder den. Förhoppningsvis så skäms de för mycket för det! Om det inte får de att sluta då vet jag inte.. ingen vill riskera att bli sprayar i ögonen med pepparspray, det ska tydligen svida något djävulskt och ge den utsatte ett försprång,/tillfälle att fly.
En annan tanke som dök upp är att det är ju ett utmärkt sätt att få dem att förstå hur det är för dig, att inte kunna se! Då kan det förhoppningsvis leda till förståelse och skuldkänslor!

Nu kanske jag verkar radikal och skoningslös.. men de får väl ta bort detta inlägg om det är olämpligt!

#4: Jag förstår hur du menar. Det är vidrigt fegt att ge sig på någon som har ett (synligt) handikapp. När det gäller mig så tror jag folk kan notera att något är "lite off" men kanske inte direkt förstår att det har med synen att göra.

Hade jag vetat vilka de är eller iaf kunnat identifiera dem hade jag mer än gärna gjort en polisanmälan om det finns en grund för det, men som sagt, deras ord står mot mitt. 😞

Pepparspray eller liknande är totalt uteslutet.
Vi har alltid mötts intill en bilväg där det stundvis går en hel del tung trafik och jag vill inte ens tänka på hur illa det skulle kunna gå om han vinglar ut i gatan. 😨

Då tror jag det är mycket bättre (och säkrare!) för ungdomar att 'prova på min verklighet' i skolan genom att tex få testa olika glasögon som ger lite samma effekt som olika typer av synfel.
När jag gick på mellanstadiet hade vi en temadag då vi fick prova på att ta oss fram med rullstol, ögonbindel och vit käpp, andas genom ett sugrör för att känna på hur astma kan upplevas osv. Det tror jag ger en bättre "aha-upplevelse" och tankeställare än en kapprustning.

#5: Aha, ok så de vet inte vad som är fel utan ser bara att nånting är "lite off"? Att du säger till dem att du är nästan blind, det tror de nog inte på om du varken har käpp eller ledarhund! Man tror ju att blinda/synskadade alltid har något hjälpmedel..
Min tanke blir då:. Om du är nästan blind och måste gå vid en trafikerad väg, varför har du ingen ledsagare? Förstår att du klarar dig själv, vill klara dig själv, men om du hade en ledsagare som följde dig när du går just den sträckan där de brukar "hoppa på dig".. Om de ser att du har en person med dig så kanske de slutar! Och håller de på ändå så kan ledsagaren säga åt dem på skarpen.

Annars tycker jag inte att en polisanmälan är en dum idé ändå. Bor du i en storstad eller en mindre by eller? Om inte polisen har alltför mycket att göra där du bor så kanske de kan hålla lite extra koll på den vägen/området? Det är iallafall bra att de vet om vad som händer, även fast du varken kan identifiera någon eller bevisa nåt.

#6: Det är något av det mest tröttsamma med att ha ett handikapp, synligt eller ej; alla dessa förstå-sig-på-are som har sin bild av hur ett handikapp ser ut eller påverkar en och faller man utanför den mallen så överdriver man eller rent av ljuger.

Jag har ingen ledsagare för att jag inte behöver någon.
Jag har ingen ledarhund för att jag inte behöver någon.
Jag använder min vita käpp enbart i absoluta nödfall eftersom den är en magnet för idioter. Det kan vara som att montera en neonskylt ovanför skallen.

Bor på en mindre ort där Polisen bara tar rutinrundor om inte plikten kallar. De åker från närmsta större staden som behöver alla poliser de har tillgång till.
Avvaktar med polisanmälan, det får bli den sista utvägen.

#7: Jag menade inte att förolämpa dig, ber om ursäkt om jag gjorde det!
Jag vet precis hur det är att ha ett "handikapp" som många tror sig veta hur det är och påverkar en. Har själv högfungerande autism och ADD. Enligt mig är det inte några handikapp, utan endast ett annorlunda sätt att se på världen och så. Men det kallas för handikapp, eller funktionsnedsättningar och det är jag tvungen att stå ut med. Jag vet exakt hur det är att bli bemött med fördomar, kränkande kommentarer och att få urdumma frågor. Sånt beror oftast på ren okunskap och inte på att man vill kränka eller tror att personen ljuger eller överdriver. Finns rötägg som inte är snälla och mår bra av att vara besserwissers och tala om att de minsann vet bättre… Men i de flesta fall är människor osäkra på hur de ska bemöta personen pga att de helt enkelt saknar kunskap om hur det är att ha något funktionshinder, fysiskt eller psykiskt.
Att jag undrade varför du inte har något hjälpmedel är för att du själv skrev: "Jag ÄR nästan blind!" Har ingen aning om hur pass mycket eller HUR du ser, men eftersom du är nästan blind, då tänkte jag att jag själv har aldrig hört talas om någon som ser så pass dåligt och klarar sig själv ute utan något form av hjälpmedel alls. Och jag tycker själv att det är obehagligt att gå längs trafikerade vägar, jag undviker det om jag kan, och då är jag ändå fullt seende! Jag förstår att du inte behöver käpp, hund etc; och att jag föreslog ledsagare var för att det skulle vara ett sätt att få dem att lämna dig ifred, inget annat. Vem som helst som blir trakasserad kan behöva ha någon med sig, eftersom det är mindre risk att bli utsatt då än om man är ensam.
Med tanke på att det är mycket trafik och de cyklar runt dig osv, kan lika gärna någon av dem bli påkörd på grund av att de är fokuserade på dig och inte trafiken! Jag tycker att hela situationen låter lite oroväckande och behöver lösas. Problemet är inte att du inte har käpp, hund eller mörka solbrillor, nej problemet är att det är en lite farlig situation för alla inblandade! Speciellt om det är väldigt unga personer; vilken ålder är de i ungefär? Är det lågstadieungar, mellanstadiet, högstadiet eller gymnasieålder vi pratar om? Med tanke på hur barnsliga och omogna de verkar så kan de inte vara så värst gamla?

Min erfarenhet är att de flesta tar hänsyn när jag har käppen med mig.

Det är ju omöjligt för andra att se att jag inte ser.

#4: Jag godkänner ditt inlägg.😉

Kom nu på att jag ofta får ilska genom min synskada.
Tex i kortspel så ser jag inte om ett kort är en 8 eller en 9 och därför anklsgsd jag ständigt för fusk.

Även att försöka bryta/slå sönder min käpp har förekommit.

Säger man till bkir msn bara slagen. Suck.
Himla irriterande.