Hur är det att inte se?
Mina tankar kretsar kring
så mycket just nu.
* När slutar jag se min man.
* När är sista gången jag ser
mina barnbarn,
* Hur klarar jag omställningen.
Känner mej så ensam med
alla frågor.
Vill ju inte verka som
en gnällspik
Jenna
Det är en stor omställning från att vara seende till att tappa synen och inte se längre
Det tar sin tid att ställa om men desto fortare man inser fakta att man inte ser längre desto fortare kan man gå vidare i livet
Det viktiga är att man imte fastnar och tror att livet är slut bara för att man inte ser längre
det tar bara lite längre att göra saker när man inte ser och vissa saker kan man bara inte klara på grund av att man inte ser
Det som jag tycker är jobbigaste med att inte se är att man dagligen måste be om hjälp medvissa saker
Så var det detta med tålamod
Vet inte vad det är he he
Har du försökt att hitta det i affären det kanske finns på burk tala i så fall om det för det är många som skulle behöva det
Ja det skulle jag behövt genom hela libet.
Men ,am får väl lära sej det oxå,
Var på synventralen i dag. Det var givande.
Så nu ser jag lite ljusare på tillvaron.
Det låter hoppfullt
Får du något skärmläsarprogram så att du kan skriva på datorn
Jadå och en ny läsapparat . Den jag har nu är gammal och dålig. Det finns nya moderna grejer. De jag träffade i går var så tillmötesgående. Sånt ger en hopp inför framtiden.
Det är viktigt att du även får hjälp med att kunna annvända datorn
Ett bra hjälpnedel tilldatorn är en scanner så att du kan scanna brev och läsa dessa via datorn i word
Oj jag har en scanner men har inte lärt mej hantera den :(
Den är ett nycket bra hjälpmedel för att kunna läsa brev
Om du har Office instalerat så finns där ett bra program för att skanna dokument och föra över dessa till word

Hej Jenna jag vet hur du känner dig har sj samma öde att gå till mötes… vilken form har du? el har vi kanske inte samma men ska ändå få det likadant? jag har rp 10 det är bara min familj i sverige som har typ 10 men det finns ju en sisådär 200 till man kan ha och en del finns det god forskning på. allt beror ju på vilken del av synmekanismen som ger upphov till strulet. i mitt fall e det så att jag inte kan producera det protein som krävs för att upprätthålla cellerna så de dör och blir till ärrvävnad. hittills kan inget göras åt saken men har man ngt annat kanske det finns hopp ändå??
jag lär mig varje dag nya saker o man får ändå höra: du vet ju att det står en hink där osv..
sist jag var med om en grej som e så typisk i nya miljöer e ju att jag var med o kollade på en soffa på annons o på väg te garaget där de hade den stående så stod det lite ghrejjer. bl a en skottkärra.
den såg jag för den var röd. men jag var tvungen samtidigt som jag gick mot garaget hålla koll på resten av folket som rörde sig lite hursomhelst och vips voltade jag över den o satt snopen på andra sidan skottkärran med skit i knät… men men sånt händer. tänkte: tur man inte bor här!
haha
mycket händer ibland på kort tid med. jag har perioder då det försvinner mer och perioder då de e lugnare.
vill du snacka mer om vardagen o livet så tror jag vi delar många ungefär liknande tankar!
o så peppa inför vardagen, de e behövligt ibland :)
kram på dig
Att göra bort sig själv tillhör när man inte ser det gör man dagligen och man lär sig att leva även med detta
Det värsta är att det är någon hemma som flyttar på dörrhålen så att man går in i väggen i stället för genom dörrhålet som ska finnas där

hihi precis!! har du också en sån?? dum inneboende 
min brukar flytta sängstommen och dörrpostar så mina fötter ska hamna fel o få ont.
Rackartyg…:)
Har ju medfödd grå starr.
Men fick 1994 näthinnelossning.
Sedan har det bara blivit värre.
Än det ena än det andra.
Nu är det kalkbildning på hornhinnan som gör allt dimmigt.
Eftersom jag har opererat mina ögon så mycket under åren.
Så vill läkarna inte göra en hornhinnetransplantation. För ögat är så skört.
Jag skulle vilja ha flera i min situation som man kan ringa eller maila till när man funderar på nått.
Det där med att göra bort sej, har jag svårt för. deppar ner mej för sånt. Känner mej mindre värd.
Att göra bort sig är något man får träna på
Man får inte ta det så hårt om man råka göra fel det är ju så att det är ingen som är felfri
Men visst kan det vara pinsamt ibland
Har en slarver til karl, här hemma.
Han måste nu lära om. Lägga saker tillbaka på sin plats.
Jaf är ju en sånn som har bråttom med allt jag gör. Viljet innebär tabbsr hela tiden. Men görjag dem ensam hemma så gör det inget. Men ser någon det så blir jag förfärligt ledsen. Borde naturligtvis skratta åt det, men det får jag väl lära mej då
Ta livet med en klackspark så går det lite lättare man kan inte mera än göra bort sig

man får gårta ibland, det är mänskligt och skrika med. men skrika bör man kanske göra i sin ensamhet dock hehe.
men ja då hade vi inte samma. Jag utvecklar gråstarr just nu så det är väl lättare för mig i vardagen. men som SvenA säger så är detta ett faktum, inte så roligt alla gånger men vi måste acceptera det. men självklart får man ha sina dåligare dagar.
Vi har alla våra bra och dåliga dagar liksom alla andra det är ingen skillnad bara för att vi ser sämre än andra
Vi har alla våra fel och brister oavsett funktionshinder

bra sagt, kort och gott!
Ja det är väl så.
Men hag gar hafr sp mtcket hobbies som jag inte kan längre. Vad kan man hitta på för nya sådana. Dagarna blir så låmga, när man är ensam hemma.
#20 Vad är det du inte längre kan göra jag har svårt att höra vad du menar
Sticka virka sy på maskin, mina egna kläder. Göra egna smycken. Gå på åromenad. Fiska. Oj det är mycket som jag inte kan eller vågar.
Måste ju skaffa nya saker att göra. Är en rastlös typ som måste ha nått i händerna jämt
Jag vet flera synskadade som både stickar och virkar och en massa andra saker det gäller bara att hitta andra sätt att göra det på
Jag tror att du skulle ha nytta av en anpassningskurs
Ta kontakt med syncentralen och säg till att du vill komma på en anpassningskurs och lära dig sakerna det ska de kunna hjälpa dig med
o
Jo det skulle jag nog behöva.
Men jag har så svårt att vara hemifrån. Har ju fem katter att sköta om.
Det kan vara ett dilemma men man måste välja här i livet
Har du ingen som kan ta hamd om katterna under tiden då

Det brukar ju finnas hund och katt pensionat som man kan ha dem på, som dagis typ. Och det är man väl berättigad handikappersättning för då man vill gå på anpassningskurs och inte har någon som kan stå till tjänst med att passa katterna?
Jag har det nog förspänt då som relativt långsamt får mindre syn. jag hinner ju lära mig och pröva nya saker fortare. men det måste ju gå bra också även om man inte möter det långsamt. SvenA med flera verkar ju klara sig bra. trots att vi alla som tidigare nämnt möter en del motgångar i vardagen. Man hittar sina knep, en del tycker jag är riktigt smarta. Vet en som förlorade synen fort och de inredde med strukturtapet på vissa ställen och bordar med struktur som denne memorerade in för att veta vart han befann sig hemma och så vidare.
sen måste man fortfarande kunna utöva sina hobbies, jag tror också att man kan sticka och virka om man får hjälp att sortera upp garnen innan och så. fingerarbetet lär man sig eftersom (likt att man numera kan smsa på mobilen utan att titta på den, men det kanske mer är ett ungdomssyndrom :P)
Det är både gamlla och unga som klara av olika hobby
Som blind har man rätt till handikappersättning det söks hos försäkringskassan

Jaa det ska finnas tre grader av ersättning beroende på hur ens handikapp bedöms vara kvalificerat för ersättning. Men man kan behöva hjälp med att formulera en ansökan hos exempelvis syncentralen.
Min pappa har fått hjälp med sin hos sin lokala syncentral.
Hoppas du finner några bra knep nu Jenna-gun.
Det finns två nivåer för synskadade en för de som inte har ålders eller hel förtidspension
och en för de som har pension och de är prisbasrelaterde
Det högre är 72 procent av belo¨ppet och det andra 39 procent om jag inte minns fel det gäller blinda

ok min pappa har inte blivit helt blind men har ett belopp då han är halvt sjukpensionerad tror jag det var.
Men jag och min syster som ha mellan 10-20 grader synvinkel är berättigade det lägsta beloppet iaf. sedan kan det kanske bara bestå av två nivåer.
Jaa jag är inte så insatt. mn min ansökan ska behandlas snart då jag behöver lite färdtjänst med mera emellanåt.
För min systers del ska det underlätta för henne ekonomiskt då hon skulle behöva gå ner till 80% tjänst.
Och sedan kan det vara relevant för olika aktiviteter eller anpassningskursers avgifter och så vidare.
Det är vad vi fått höra. men det kanske är felaktiga uppgifter. man vet inget förrän det är klart i alla fall.
Handikappersättningen ska täcka de meravgifter man har som synskadad
Anpassningskurser ligger under landstingen och där gäller högkostnadsskyddet i form av patientavgifter
Resor till dessa kurser ska räknas som sjukresor och ävendär har vi ett högkostnadstak

ok. Du ser vad lite man vet innan måste tas med det. det är ju en djungel. Pappa brukar jämt säga att det inte finns någon som kommer och ger en information om dessa saker utan att man måste sköta allt sådant själv. men om man har en fin pappa eller vän med mera kan det hända de gör det. men ingen som jobbar med att fördela stöd med mera.
Men härinne känns det riktigt bra faktiskt. man kan fråga vadsomhelst och ändå känna att andra kanske vet något de kan dela med sig utav eller så hjälps man åt att hitta svaren.
Bra sida detta är!
Det är hela iden med sajten att det så ska vara
vi kan alla olika saker och det är väl bra om alla hjälps åt med det vi kan
När det gäller all bidrag och anan hjälp från samhället så måste man själv söka upp vad som finns
Jag kan ju vara borta en vecka eller två, men då får min man vara hemma hela sin fritid efter jobbet. Ja jag ska inte gnälla mer nu.
Du gnäller inte tycker jag
Det är klart att man har funderingar och här ska vi försöka hjälpa varamdra

Ja nej inte gnäller du! här vänder och vrider man på allt. 