Sämre villkor för funktionshindrade
den 29 juni 2010 kl. 10:15 Pressmeddelande
Funktionshindrade har betydligt sämre levnadsvillkor än genomsnittssvensken. En ny rapport visar att deras ekonomi är sämre, utbildningsnivån lägre och förankringen på arbetsmarknaden svagare.
- Särskilt utsatta är psykiskt sjuka 20-29-åringar som ofta lever på ekonomiskt bistånd, säger Socialstyrelsens överdirektör Håkan Ceder.
Socialstyrelsen har undersökt levnadsförhållanden för vuxna personer med funktionsnedsättning som antingen har insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
I undersökningsgruppen ingick 57 500 personer med bland annat psykisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning, autism eller rörelsehinder.
Resultaten visar att funktionshindrade personer ofta bara har en liten summa kvar att leva på när skatten dragits av från lön och bidrag. I genomsnitt var den disponibla inkomsten för undersökningsgruppen drygt 100 000 kronor per år. Huvudsakligen beror de låga inkomsterna på att de flesta i gruppen försörjer sig genom sjuk- och aktivitetsersättning samt ekonomiskt bistånd.
- Att inte ha råd att leva som alla andra får sociala konsekvenser. Dålig ekonomi påverkar en rad livsområden som hälsa, boende och fritid, säger projektledaren Karin Flyckt.
Dålig etablering på arbetsmarknaden
Den största orsaken till de dåliga ekonomiska förhållandena är bristande förankring på arbetsmarknaden. Bara 10 procent av gruppen har anknytning till arbetsmarknaden, jämfört med 80 procent av totalbefolkningen. En viktig förutsättning för att slå sig in på arbetsmarknaden är eftergymnasial utbildning, men en klar majoritet av undersökningsgruppen har endast gymnasial utbildning. Lägst utbildningsnivå har personer med SoL-insatser i åldersgruppen 20-29 år. Många av dessa har en psykisk funktionsnedsättning och endast hälften genomgår gymnasieutbildning.
Dålig ekonomi och bristande tillgänglighet tros också bidra till att personer med funktionsnedsättning mer sällan deltar i kultur- och nöjeslivet, gör färre semesterresor och har sämre tillgång till dator och mobil än befolkningen i övrigt.
Föråldrade läkemedel
Socialstyrelsen har även studerat läkemedelsanvändningen bland de personer i undersökningsgruppen som har en utvecklingsstörning eller autism. Resultatet visar att det är vanligare att dessa personer får föråldrade läkemedel, vilket tyder på att deras läkemedelslistor ses över alltför sällan. Anmärkningsvärt är också att 20 procent av de funktionshindrade med utvecklingsstörning eller autism använder läkemedel mot psykoser och schizofreni.
- Det är osäkert om läkemedlen förskrivs på rätt grunder. Resultaten tyder på att läkemedlen används för att hantera beteendestörningar trots att det är osäkert om de har en lugnande effekt för den här gruppen, säger Karin Flyckt.
Resultaten visar sammantaget att det handikappolitiska målet om jämlika levnadsvillkor fortfarande är långt bort för de funktionshindrade personer som tillhör socialtjänstens målgrupp.
Är det inte dags fören liten revolt så att alla får upp ögonen för hur det verkligen ser ut i samhället för oss funktionshindrade
Frågan är ju hur en sådan revolt skall se ut? Jag tror att de flesta av oss är så nedtryckta och passiviserade at revoöten är långt borta tyvärr.
Revolten skulle kunna bestå av namninsamligar och demonstrationer på olika platser i landet med lite spektakulära insatser ungefär som gren pice
Tänk dig ett gäng med rullstolar låsa fast sig utanför rikdagshuser på norrbro jag lovar att media skulle uppmärksamma en sådan insats så nog finns det möjligheter att göra vissa saker så att folk skulle få upp ögonen fäör hur det serr ut för våra grupper
Det låter ju som en bra idé i teorin. Problemet är som jag nämner att få folk att komma och delta i detta…… Men vist vore det kul med "militanta skröppelaktivister"
Vi hade lite av det på 80 talet då man försämrade färdtjänstens villkor då demonstrerade vi utanför landstingshuset så det går bara man vill det gäller bara att man samlar i hop en liten grupp och börgar arbeta på det jag skulle gärna ställa upp och låsa fast mig på norrbro men det räcker inte med en person man måste vara flera för att det ska bli genomslagskraft
Se lite på marschem för tillgänlighet det skulla vara lite av detta men mera aktioner
Jag föreslår att ni som deltog i denna marsch över landet borde behålla kontakten med varandra och skapa någon form av aktionsgrupp. borde kunna funka. Hålla kontakten över nätet och telefon sen se hur man kan utveckla det.? för har ni varit villiga att göra detta kan de flesta säkert kunna tänka sig att göra mer.
Det är inte så många som ställer upp på deras marscher heller jag kunde inte själv delta i år, då kommunen har dragit in min ledsagare
Det kanske är så att det är flera som har blivit av med sina ledsagare för det är ju den stora trenden just nu bland våra myndigheter att förnedra oss så mycket man bara kan
Man ser det tydligt när man har mage att ifrågasätta våra hjälpbehov och hela tiden dra mer på antalet timmar som vi ska få hjälp och till vad vi ska få hjälp med.